Blogg A: Nyhetsvärdering

Vad avgör om en nyhet publiceras?

En person som dömts till dagsböter för narkotikabrott är en nyhet som i vanliga fall inte är viktig nog att hamna på Aftonbladets förstasida. Om personen däremot heter Ola Lindholm och är en känd barnprogramledare värderar Aftonbladet händelsen helt annorlunda. I måndags var nyheten om den fällande domen det första jag såg på hemsidan. Ni kan läsa nyheten här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13608479.ab

För en kvällstidning som Aftonbladet är det ofta läsarnas intressen som styr vilka nyheter som får störst utrymme, eftersom målet är att sälja så många lösnummer som möjligt. Artikeln om Ola Lindholm är en nyhet som många olika typer av läsare kan bli intresserade av. För dags- och kvällstidningar är det viktigt att en nyhet tilltalar en bred publik och inte bara ett fåtal eftersom de vänder sig till alla, enligt mediekompass.se. Det finns dock flera andra viktiga faktorer som gör att den här händelsen får ett högt nyhetsvärde:

• Intresset för elitpersoner
  Ola Lindholm är en offentlig person, vilket höjer värdet på nyheten enormt. Orsaken till att han värderas som viktigare än en ”vanlig Svensson” kan vara att han har makt att påverka människor, till exempel som en förebild för barn. Det har visat sig att läsarna identifierar sig med kända personer. Många fascineras också av berättelser där kändisar gör misstag eller beter sig som vilken människa som helst (Häger, Reporter, s. 88-89). 

• Avvikelsen från det normala
  En viktig faktor är att händelsen är oväntad. Ju mer sensationell och avvikande nyheten är, desto högre värderas den (Häger, Reporter, s. 83-84). Att Ola Lindholm blir dömd är kanske inte så oväntat för de som har följt händelserna, utan det är hans brott som får människor att höja på ögonbrynen. En förebild för barn som grips med droger i blodet är en oväntad kombination som gör läsarna nyfikna på vad som egentligen har hänt och vad som kommer att hända härnäst.

• Kontinuitet och lättbegriplighet
  Kontinuitet påverkar nyhetsvärderingen, enligt en studie av Johan Galtung och Marie Holmboe Ruge. Det innebär att en händelse som uppmärksammas av nyhetsmedierna fortsätter att uppmärksammas under en viss tid (Häger, Reporter, s. 110-111). Artikeln om Ola Lindholm är en uppföljning av Aftonbladets tidigare rapportering om gripandet, vilket gör att det förmodligen finns läsare som väntar på att höra fortsättningen på historien. 
  
  Eftersom tidningen har rapporterat om nyheten förut är den lätt att förstå för läsaren. Man behöver heller inte presentera Ola Lindholm speciellt mycket då han är känd bland de flesta. En lättbegriplig händelse har större chans att bli publicerad. Det kan vara orsaken till att en nyhet om en dömd kändis får gå före ett EU-beslut om finanskrisen, som är krångligare för läsaren att sätta sig in i (Häger, Reporter, s. 90).

En annan nyhet som fångade mitt intresse under veckan kommer från Dagens Nyheter. På torsdagen rapporterar tidningen att två personer har omkommit och flera har skadats efter en brand på ett Hurtigruten-fartyg utanför Norges kust. Ni kan läsa nyheten här: http://www.dn.se/nyheter/varlden/hurtigruten-fartyg-brinner.

Den här händelsen visar på ytterligare faktorer som är viktiga för att en nyhet ska publiceras:

• Olyckor blir oftast nyheter
  Vilka händelser som sannolikt blir nyheter beskrivs i rapporten På första sidan, en studie i nyhetsvärdering av Håkan Hvitfelt. Första punkten på listan är att händelsen behandlar politik, ekonomi eller brott och olyckor. (Häger, Reporter, s. 112). Branden på fartyget passar väl in under denna punkt, liksom nyheten om Ola Lindholm. Politiska och ekonomiska förändringar är ämnen som alla människor berörs mer eller mindre av. Ju fler av läsarna som påverkas, desto större värde har nyheten. När det kommer till brott och olyckor så mäts ofta en nyhets vikt i antalet döda eller skadade. I båtolyckan har två personer dött och flera skadats och den får därför ett högt nyhetsvärde, eftersom skador på människor berör läsarna mer än materiella skador på fartyget (Häger, Reporter, s. 80-81).

• Närheten till läsaren geografiskt och kulturellt
  Närheten är en mycket viktig faktor för en nyhet. Ju närmare i tid, geografi och kultur som nyheten är för läsarna, desto högre värderas den (Häger, Reporter, s. 86-87). Förutom närheten i tid så har det geografiska läget stor betydelse i det här fallet. Norge är ett grannland och det är lätt att skicka svenska reportrar att bevaka olyckan. Hade det varit en fartygsbrand utanför Afrikas kust hade nyheten förmodligen värderats annorlunda, då tidningen kanske inte ens har korrespondenter på platsen. (Häger, Reporter, s. 98).
  
  Vilka områden i världen som medierna anser vara viktigast att bevaka har ett samband med det kulturella avståndet. Vi människor identifierar oss mer med dem som har liknande kultur, politik, religion och ekonomi som oss själva (Häger, Reporter, s. 86-87). Det skrivs därför mer om länder och personer som liknar oss. Norge är ett land som många svenskar ser som sitt närmaste grannland kulturellt. Dessutom jobbar eller vistas många svenskar i Norge, vilket kan innebära större möjligheter för tidningen att hitta svenska vittnen som skapar ännu mer närhet till händelsen hos läsaren.
  
  Händelser som rör elitnationer blir oftare nyheter, enligt Galtung och Ruge. (Häger, Reporter, s. 111). Norge har en stark ekonomi och inflytande över vad som händer i vår närhet och därför blir landet viktigt att rapportera om. En olycka utanför Norge får därför oftast större genomslag i svenska medier än en olycka som sker i ett mindre utvecklat land på andra sidan jorden. Den medieuppmärksamhet som rika länder får, inte sällan på bekostnad av de fattiga, känns i många fall väldigt orättvis. Till mediernas försvar kan man säga att de väljer att rapportera om det som de tror att läsarna vill ha. Om de alltid väljer rätt är dock en fråga som kan diskuteras.